Laguppställning:
- Daniel -
- Micke, Hannes, Jörgen, Adamsson -
- Dick, Robin -
- Dennis, Tim, Ralle -
- Conny -

Målen: Rasmus Helgesson 1, Dennis Svensson 1

Rapport:
Detta kommer inte gå till historien som någon av våra bättre B-lagsmatcher. Både vår och vår motståndares insats var klart sämre än förra helgens B-lagsmatch mot Stehag. Men det kämpades ordentligt och segrar är alltid sköna, särskilt mot storebror Hörby. (Kanske snart dags att ompröva efter att ha tagit 7 av 9 poäng på de 3 senaste?)

Båda lagen ställde upp med en handfull spelare i sina respektive trupper som spelat i A-laget tidigare i helgen. Detta syntes dock inte på spelet då tempot var allt annat än A-lagsmässigt. Efter att ha sett Hörby vid ett flertal tillfälle under våren hade vi ganska klart för oss hur de spelar. De håller gärna i bollen och spelar runt den mellan backlinje och mittfält, men de gör det med ett lågt bolltempo och grötar gärna ihop det i mitten och har ett i det närmsta obefintligt kantspel.

Därför var det lite förvånande att Hörby under de tjugo första minuterna tog sig fram på kanterna och vid flera tillfällen tog sig igenom vår backlinje mellan ytter- och innerback. Under denna period var vi väldigt yra i positionsspelet, detta kryddat med obeslutsamhet i närkamperna gjorde att Hörby fick styra och ställa lite onödigt mycket. Hörby fick också göra 1-0 efter att jag släppt retur på ett skott och en Hörby spelare omringad av 4 ÖIF:are slog in returen.

Efter lite direktiv från Alvén fick vi rätt på försvarsspelet och de resterande 70 minuterna såg Hörbys spel ut som vi förväntat oss. Utan att på något vis få igång vårt offensiva spel gjorde vi nu matchen jämn genom att börja spela bättre defensivt och börja vinna närkamper. Här var det veteranerna Dick och Jörgen som gick i bräschen och visade ungtupparna att går man in med hela kroppen i närkamperna är chansen större att man vinner än om man petar efter bollen med tårna.

1-1 kommer också ganska rättvist efter att vi minuten tidigare nickat bollen i ribban. Det var Dennis som spelade fram Ralle som behärskat placerade in bollen i mål.

2-1 kom några minuter senare och nu var det Dennis själv som gjorde mål efter att ha krigat in bollen på nära håll.

I pausen var vi överens om att vi spelmässigt kunde mycket bättre och att det blev farligt när vi på få tillslag längs marken hittade våra kantspelare, detta skedde dock på tok för sällan. Viljan att ha boll och ta löpningar var inte riktigt så stor som den varit i våra tidigare matcher och därav blev inte spelet särskilt bra heller. Något som dock var bra var vårt försvarsspel (bortsett från första 20) som inte tillät Hörby att få ett enda riktigt avslut på mål de sista 70 minuterna.

Andra halvlek blev inte nämnvärt bättre än första och det var mest kämpa och slita sista 45 minuterna. Några mål hade inte publiken heller att glädja sig åt i andra halvlek utan de fick nog se den friska luften som det största plusset denna eftermiddag.

Sammanfattningsvis gör vi en offensivt dålig match. Defensivt och inställningsmässigt var det dock helt ok och det var detta vi vann matchen på. Chansfattigt var det men med 2 ribbträffar och några halvchanser var vi nog närmare 3-1 än de 2-2. Hörby hade ett något större bollinnehav men räknar vi bort tiden som deras mittback nr 27 stod och stampade på bollen blev det nog jämnt även där.

Bäst i Önneköp tycker jag att Dick var som vann ”mittfältskriget”. Imponerande av Dick som tränat 2 gånger i år att dominera mittcirkeln mot 15 år yngre motståndare som kört för fullt sen i november månad.