Laguppställning:
- Danne -
- Axel, Jonas, Tonny, Alfred -
- Dick (ut 82), Jocke, Håkan (ut 85), Ivan -
- Conny (ut 30, in 66, ut 88), Kogaren (ut 60) -

Rapport:
Vill ni se oavgjorda matcher så kolla på Önneköps IF. Detta var femte krysset på tio matcher, dvs vi är 50%-iga då det gäller oavgjorda matcher. Detta är absolut inget vi strävar efter och definitivt inget vi är nöjda med. Den gamla klyschan lyder ”en poäng är mer än noll”. Men denna dag var det bättre att damma av klyschan ”tre poäng är mer än en” eftersom vi borde rott hem en trepoängare. Vi ledde nämligen med 2-0 då det återstod 15 minuter, men likväl var det oavgjort på resultattavlan då den för dagen svaga, blåsglada och arroganta pajasen till domare blåste av matchen.

Matchen inleddes svagt från vår sida och Vittskövle tog hand om taktpinnen den första kvarten då vi i stort sett fick ägna den mesta tiden till att slå ifrån oss bollen. Efter denna kvart tog vi över taktpinnen och behöll den sedan tills det återstod en kvart av matchen.

Några heta chanser skapades dock inte i första halvlek. Oftast blev det distansskott utifrån och de flesta gångerna var det Joachim Mårtensson som avlossade dessa. Nyss nämnda Jocke kom också att bli halvlekens enda målskytt. Då klockan stod på 43 minuter slog Håkan Andersson en lyra in mot straffområdet, det blev en luftduell mellan robuste Jocke och deras målvakt. Dessvärre för Vittskövle så förlorade deras målvakt kampen och Jocke kunde enkelt rulla bollen i tomt mål, 1-0.

Andra halvlek blev sedan en betydligt bättre halvlek än den första. Tempot var högre, passningsprocenten bättre och framförallt så vann vi fler närkamper än i första. Som ett resultat av detta kom också 2-0 i minut 58. Återigen rullades bollen in i ett tomt mål, denna gång av Håkan Andersson efter ett magnifikt förarbete av Magnus Nilsson och Andreas Ceder.

Chanser att utöka ledningen och därmed slå spiken i kistan saknades sannerligen inte. Såväl Dick Andersson som Conny Malmros hade frilägen som kunde ha resulterat. Utöver dessa hade vi också en handfull halvchanser. När pressen var som störst så slarvade vi på mittplan. I en blixtsnabb kontring så hittar Vittskövle sitt enda anfallsvapen, den 270 cm långe och 140 kilo tunge anfallaren/tränaren, och facit av detta i minut 75 blev 2-1.

Från sidlinjen är det ”intressant” att se Vittskövle spela, så snart någon i laget får bollen så tittar de upp för att se om de kan hitta denna anfallare/tränare. Och om de får syn på honom så slår de bollen mot honom och litar på att han gör resten. Kul? Nej. Effektivt? Tydligen.

Två minuter efter reduceringen kom kvitteringen till 2-2, återigen tillkom det efter slarv på mittplan och i ett friläge med en lobb som avslutning var Danne i målet chanslös. Efter deras 2-2 skall vi vara glada att det inte blev 2-3 också. De sista tio minuterna var det oroligt och nervöst i ÖIF. Men dessbättre höll vi det oavgjorda resultatet matchen ut, en förlust vore ju som att strö salt i de redan öppna såren.

Toppinsatser i dagens ÖIF hittade vi i den berömda centrallinjen med Jocke, Håkan, Tonny och Jonas. Övriga kan betydligt mer än vad som visades upp i dagens match. Positivt var dock att se Mats Hansson och Robin de Richelieu som återigen drog på sig sina A-lagströjor efter diverse skador.

Kommande match är mot Löberöd och nu får det banne mig vara slut på dessa kryss! Och om ni är oroliga för att missa någon EM-match då ni beskådar denna drabbning så kan jag redan nu berätta vem som vinner EM. Därmed kan ni kolla Löberödsmatchen och därför inte slita ut er tv-soffa i onödan. Tyskland lyfter pokalen den 29 juni, så nu vet ni det! (och detta utan sitt starkaste kort Jan Tauer).

(Rapporten är skriven av Jörgen Thulin, 13 juni 2008)