Laguppställning:
- Danne -
- Axel, Johan, Jonas (ut 75), Kenneth -
- Robin (ut 85), Jocke (ut 80), Håkan, Ivan -
- Kogaren, Ceder (ut 46)

Rapport:
Seriepremiär, kommunderby, ca 200 åskådare och en härlig grilldoft som svepte över Björkvallen. Allt var upplagt för en trevlig fredagskväll, och det blev det också sånär som på resultatet för Önneköps IF:s del eftersom gästande Askeröd plockade hem de tre poängen efter en seger med siffrorna 2-0.

Rättvisan i resultatet kan dock ifrågasättas, eftersom Önneköp var minst lika bra som gästande Askeröd. Via omvägar har jag fått höra att Askeröds sympatiske och trevlige tränare Roland Nilsson (som har fyra år i Önneköps IF på sin meritlista) efter matchen konstaterade att han inte hade protesterat om matchen hade slutat oavgjort. Det hade vi inte heller gjort… Men i fotboll handlar det om att göra mål som bekant, Askeröd satte sina chanser medan vi missade våra.

Första halvleks inledning var avvaktande från båda håll. Även om spelet var bra så märktes det att det var seriepremiär och derby, inget av lagen ville göra några misstag och försvarsarbetet var satt i fokus hos båda lagen. För vår del resulterade det i att vi fick ta en hel del avslut utifrån, vilket dock inte brukar missgynna oss eftersom vi har några män med rejäla bössor. Mannen som avslutade med högst frekvens var huligansympatisören (AIK), gnagaren och takläggaren Håkan Andersson.

Efter en spelad halvtimme fick vi en frispark i ett bra läge utanför straffområdet, fram stegade Ivan Ocana och smekte upp bollen i ribbans underkant. Dessutom var Kogaren ytterst nära att peta in returen, men studsen blev lite för hög för honom. Några centimeter lägre på frisparken och ledningen hade varit vår och matchbilden hade blivit en helt annan.

Dessvärre kom första halvlekens enda mål då det var spelat 44 minuter. Ett psykologiskt jobbigt mål strax innan pausvilan. Men vi får skylla oss själva, vi var alldeles för passiva i vårt eget straffområde och en misslyckad rensning hamnade framför fötterna på en motståndare som placerade in bollen säkert i mål, otagbart för Danne. 0-1.

I andra halvlek höjdes spelkvaliteten, nu var nerverna borta. Framförallt spelade Askeröd ut och visade upp ett bredare register, men vi var inte långt efter. De riktigt heta målchanserna uteblev dock, det var mest ströchanser åt båda håll som åskådarna kunde registrera.

Minut 74 kom att bli en olycksminut utan dess like. Robin och Conny jobbade och slet inne i straffområdet och helt plötsligt låg bollen framför Connys fötter och han skulle bara raka in bollen i nät. Men på något mirakulöst sätt lyckas målvakten utan sin egen vetskap sätta sig på bollen. Jag tror att C. Malmros låg sömnlös i natt efter denna ”miss”… Askeröd kontrade direkt efter ett snabbt utkast och en motståndare löpte längs vår högerflank, ut kommer Johan Sjögren glidande i ett försök till brytning. Kanske lite vårdslöst och värt ett gult kort, men mannen i svartgrönt plockade upp det röda och så var denna kväll förstörd.

Visserligen ändrades inte matchbilden radikalt, men Askeröd backade hem mera med sitt lag samtidigt som vi var tvungna att chansa framåt. Resultatet av detta blev 0-2 i minut 88.

Dock skall vi inte gräva ner oss efter att ha spelat en bra och jämn match mot ett lag som själv gått ut och sagt att de ska vinna serien. Viljan och inställningen var verkligen 100% hos samtliga, en stor eloge för detta! Fortsätter vi på detta sätt så spelar vi i division 6 även kommande år.

Bäst på plan var Håkan Andersson som trots allt kunde glädjas en aning när han kom hem och slog på text-tv och såg att hans huliganlag hade besegrat bottenkollegan Trelleborgs FF i en jämn fight hemma på Råttsunda med 1-0.
Men många förtjänar plus denna kväll. Joachim Mårtensson, Magnus Nilsson, Ivan Ocana, Axel Tullgren och Jonas Nilsson är de fem jag skulle vilja plussa lite extra för. Men ingen föll ur ramen som man brukar säga.

Kommande fredag väntar Lövestads IF på bortaplan och då hoppas vi på årets första poäng, gärna tre.

(Rapporten är skriven av Jörgen Thulin, 19 april 2008)